Vad betyder barnkonsekvensanalys, BKA?

Vad betyder barnkonsekvensanalys, BKA?

I portalparagrafen till Kyrkoordningen, som styr arbetet i Svenska kyrkan, står att barn har en särställning i Svenska kyrkan och därför särskilt ska uppmärksammas i kyrkans verksamhet. 2012 bestämde därför Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande samling, att det alltid ska göras en barnkonsekvensanalys innan alla beslut som fattas i Svenska kyrkan, från och med januari 2013. Det är ett sätt att i praktiken leva efter barnkonventionen. Att göra en BKA innan beslut betyder två olika nivåer av arbete:

BKA inför större beslut

Den nivå som kräver mer arbete är när ett kyrkoråd ska ta stora beslut, till exempel budget, anställningar, ombyggnad eller försäljning av lokaler och ny församlingsinstruktion. Då behöver man först göra ett grundligt förarbete. Någon, kanske en församlingspedagog eller annan anställd, får i uppdrag att ta reda på fakta om hur församlingen ser ut och hur barn och unga under 18 år kan påverkas av förslaget. (När man skriver församlingsinstruktion gör man ofta en omvärldsanalys av församlingen, vilka som bor där, och hur de har det. Tar man med fakta om barn och ungdomar så kan den sedan användas i barnkonsekvensanalyser.)

 

Den som gör barnkonsekvensanalysen ska också fråga barn och unga själva vad de tänker om förslaget. Det kan man göra på olika sätt. Till exempel besöka barn- och ungdomsgrupper i församlingen, Svenska Kyrkans Ungas lokalavdelnings styrelse och medlemsmöten, kalla barn och unga i församlingen till ett särskilt möte, eller samla ett råd av barn och unga i församlingen som möts flera gånger per år.

 

När kyrkorådet sedan tagit del av och diskuterat resultatet, och fattar beslutet, kan det ändå gå emot barns och ungas intressen, men då måste de också skriva ned i beslutet hur de resonerar och varför de väljer att göra så. Man kan också bestämma om  att man ska göra ”kompensatoriska åtgärder”, alltså sådant som på något sätt kan göra konsekvenserna av beslutet mindre dåliga för barn och unga.

BKA varje dag

Den andra nivån av barnkonsekvensanalys är att hela tiden medvetet ta med och lyssna på barn under 18 år i samtal, utvärderingar och planering, just där de befinner sig: i barnkören, i ungdomsgruppen, i konfirmandverksamheten, i gudstjänsten, i förskolan. Där är Svenska Kyrkans Unga en pedagogisk metod till delaktighet som ger barn och unga en helt egen kanal för påverkan, i församling, i stift och nationellt.

 

På Svenska kyrkans hemsida finns många olika tips om BKA att hämta inspiration av.

Du kan ta del av dem HÄR

 

Vad skulle Jesus ha gjort?

Jesus var väldigt bra på att lyssna på dem som ingen annan ville lyssna på i hans samhälle, till exempel kvinnor, barn, sjuka eller människor med annan bakgrund eller religion. När lärjungarna frågade vem som var störst i Guds rike ställde Jesus fram ett barn och sa att vi först måste bli som ett barn för att alls komma in i Guds rike. (Matteusevangeliet kapitel 18, vers 1-5) Och när Jesus själv var barn och kom till Jerusalems tempel satt de vuxna ned med honom och lyssnade på vad han hade att säga. (Lukasevangeliet kapitel 2, vers 41-52) Så vill nog Jesus att vi också ska göra, barn och vuxna tillsammans, i Svenska kyrkan idag.

Barnrättspionjären Janusz Korczak

Rädda Barnen, organisationen som bildades efter första världskriget, var de som på 1930-talet tog initiativet till att ta fram en deklaration om barnets rättigheter. Den pedagogiske läkaren Janusz Korczak var en viktig bidragsgivare och en klok vuxen som utvecklade metoder för att låta barn bestämma. (Läs mer om hans tidiga arbete på barnhemmet han var föreståndare för, och hans martyrdöd tillsammans med barnen, i nazisternas koncentrationsläger.)

Du kan läsa mer om det HÄR