Andra söndagen efter Trettondedagen

Den andra söndagen efter Trettondedagen är temat ”Livets källa”. I gudstjänsten läser vi varje söndag tre texter ur Bibeln, en ur Gamla testamentet, en ur Nya testamentets brevtexter och en ur evangelierna om Jesus Kristus i Nya testamentet.

Betraktelsen följer första årgångens texter, den gammaltestamentliga texten är hämtad ur Andra Mosebok, kapitel 33, vers 18-23.

Gammaltestamentlig text:

Mose sade: ”Låt mig få se din härlighet!” Herren svarade: ”Jag skall låta min höghet och prakt gå förbi dig, och jag skall ropa ut namnet Herren inför dig. Jag skall vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig mot.” Han fortsatte: ”Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.”

Sedan sade Herren: ”Här bredvid mig finns en plats, ställ dig här på klippan! När min härlighet går förbi skall jag ställa dig i en klyfta i berget och skyla dig med min hand tills jag har gått förbi. Då skall jag ta bort min hand och du skall se mig på ryggen. Men mitt ansikte får ingen se.”

Kommentar:

Vem skulle inte vilja se och förstå Gud?! Ja, alla längtar vi nog efter att få livets djupaste frågor förklarade och besvarade. Att frågetecknen som retar oss ska bli utropstecken.

Men Guds ansikte är inget vi människor får uppleva. När Mose ber att få se Guds härlighet får han nöja sig med ryggen. Och visst känner vi igen problemet. Vem funderar inte över Guds natur och vilja, men får nöja sig med antydningar, fragment av ett svar?

Det är lätt att bli besviken och uppgiven när det känns som om Gud aldrig blir riktigt tydlig. Visst vore det skönt att kunna känna sig tvärsäker när andra ställer frågor till mig om den Gud som jag tror på?

Julens kärnbudskap, att Gud har blivit människa och levt som en av oss, talar om något som skiljer sig från det som Moses får uppleva, och som särskiljer kristendomen från andra religioner. I Jesusbarnet blir Gud fysisk och påtaglig. Under sin tid på jorden visar Jesus med ord och handling vem Gud är. Om detta kan vi läsa i Bibelns fyra evangelier.

Så vad blir då summan av dessa lite spretiga funderingar? Jo, kanske att Gud är omöjlig att se och fånga, samtidigt som det också är fullt möjligt att komma nära Gud genom Guds egen son, Jesus Kristus.

Det är en fantastisk och utmanande motsägelse, något rejält att bita i men också något som går att leva på. Genom att Gud har fått ett ansikte i Jesus kan vi spegla oss i Jesus både när vi funderar på vem Gud är och vad en äkta människa är.

Genom att Gud i sig själv aldrig är någon vi kan ta på eller veta allt om så förblir vi medvetna om vår egen litenhet i förhållande till Gud, och att ingen människa någonsin kan ta sig rätten att tala i Guds ställe eller känna till allt om Guds vilja för andra människor.

I tider när människor begår hemska handlingar i Guds namn är det extra viktigt att avslöja och ta avstånd från påståendet att någon person eller religion eller rörelse vet allt och kan ställa sig i Guds ställe med makten över liv och död. Bara Gud själv är livets källa, och därför alltid större än våra tankar, föreställningar och planer.

Genom att följa Jesus kan vi ändå få ta del av det som är Guds härlighet bit för bit även om vi kanske aldrig kan få svar på alla de frågor vi bär på.

Att fundera vidare på:

Ett sätt att försöka beskriva Gud är att fundera över vad och vem Gud INTE är. Vilka egenskaper anser du att Gud inte har och vad säger det om vem Gud egentligen är?

Kom och prata tro med oss på Insta! @SvKUngaTro