Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Vi är beroende av människors engagemang och i kyrkovalet har människor en möjlighet att påverka.
När Svenska kyrkan går till val fungerar det på samma sätt som i ett val till kommun och riksdag. Du som är medlem röstar på tre olika nivåer: församling, stift och kyrkomöte. Du röstar på kyrkans motsvarighet till partierna, så kallade nomineringsgrupper. Vissa grupper finns bara lokalt medan andra finns över hela landet.
För att rösta i kyrkovalet behöver du vara medlem i Svenska kyrkan och fylla 16 år senast på valdagen.
Kyrkovalet 2021 äger rum söndagen den 19 september.
Att kandidera till val i Svenska kyrkan
I kyrkovalet 2017 ställde nästan 30 000 personer upp som kandidater och
23 000 valdes till minst ett uppdrag. Kyrkovalet är viktigt eftersom Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan är beroende av människor engagemang och i kyrkovalet har du och andra en möjlighet att påverka.
När du blir vald inom Svenska kyrkan är du med och bestämmer vad kyrkan ska göra de kommande fyra åren. Det handlar framför allt om tre olika områden:
Vad kyrkan ska göra – den strategiska inriktningen.
Vad det får kosta – budgeten och fördelningen av resurser.
Hur det går under tiden – att följa upp och utvärdera den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, undervisa i och berätta om kristen tro, och att möta och hjälpa utsatta människor.
Om du blir invald gäller det en hel mandatperiod, alltså fyra år. Det är tiden fram till nästa val. Om du inte blir invald på valdagen kan det hända att du utses till ledamot eller ersättare vid ett senare tillfälle, till exempel för att ersätta någon som flyttat.
Det här krävs för att bli kandidat
Du behöver:
- tillhöra Svenska kyrkan
- vara döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet samfund, eller tidigare ha varit förtroendevald i Svenska kyrkan
- fylla 18 år senast på valdagen
- vara kyrkobokförd i det området valet gäller (för kyrkomötet är du bara valbar i det stift där du är kyrkobokförd).