Globala arbetsgruppens begreppshandbok

Globala arbetsgruppens begreppshandbok

Globala arbetsgruppen anvÀnder flera kluriga begrepp i vÄrt arbete med globala rÀttvisefrÄgor. DÀrför vill vi passa pÄ att förklara nÄgra av dessa. Har du ett begrepp som du behöver fÄ förklarat för dig? Skriv till oss pÄ globalt@svenskakyrkansunga.se sÄ lÀgger vi till just ditt begrepp pÄ listan.

Hela listan för utskrift

ACT-alliansen

Act Svenska kyrkan Àr medlem i ACT-alliansen. ACT-alliansen Àr en bistÄndsallians, ett internationellt nÀtverk av kyrkor och grÀsrotsrörelser som arbetar med humanitÀrt katastrofarbete och lÄngsiktigt utvecklingsarbete vÀrlden över. Det innebÀr att medlemmarna inom ACT-alliansen kan agera snabbt om katastrofen Àr ett faktum och att vi har en stark gemensam pÄverkansröst. ACT Àr en förkortning för Actions by Churches Together.

Snabba fakta om ACT-alliansen:

  • 137 trosbaserade organisationer som medlemmar i över 127 lĂ€nder.
  • BestĂ„r av kyrkor och kyrknĂ€ra organisationer engagerade i utvecklings-, katastrof-, och pĂ„verkansarbete.
  • Tre fjĂ€rdedelar av medlemmarna finns i det som tidigare beskrevs som “utvecklingslĂ€nder”.
  • Ca 25 000 anstĂ€llda, varav de flesta Ă€r lokalanstĂ€llda.

MÄnga av medlemmarna i ACT-alliansen arbetar med lÄngsiktigt utvecklingsarbete för att skapa bestÄende förÀndring för mÀnniskor i utsatta situationer. NÀr en katastrof intrÀffar finns goda förutsÀttningar för ACT-alliansen att snabbt svara upp mot behoven. Efter katastrofens akuta fas stöder man Äteruppbyggnad och arbetar samtidigt för att förebygga nya katastrofer. Vi finns pÄ plats bÄde före, under och efter katastrofen.

Act Svenska kyrkan

Act Svenska kyrkan Àr Svenska kyrkans internationella bistÄnds- och utvecklingsverksamhet. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan lÄngsiktigt mot fattigdom, förtryck och orÀttvisor och agerar snabbt vid katastrofer. Tack vare lokala samarbeten genom bland annat ACT-alliansen Àr arbetet effektivt och handlingskraftigt. En stor del av Act Svenska kyrkans arbete Àr beroende av insamlingsarbete i Sverige. Act Svenska kyrkan förmedlar Àven bistÄndsmedel frÄn SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete).

Act Svenska kyrkan arbetar inom fem tematiska omrÄden:

  • Katastrofinsatser
  • Fred och demokrati
  • Försörjning och klimatrĂ€ttvisa
  • JĂ€mstĂ€lldhet och hĂ€lsa
  • Tro och lĂ€rande

Inom varje fokusomrÄde finns mÄnga olika insatser som Act Svenska kyrkan stödjer, sammanlagt över 300 projekt i ett 40-tal lÀnder. Det Àr mÀnniskorna som arbetar för Act Svenska kyrkans lokala partner, sÄ kallade changemakers, som med rÀtt stöd kan skapa lÄngsiktig förÀndring i sina samhÀllen.

AgeravolontÀrerna

AgeravolontĂ€rerna Ă€r ett samarbete mellan Act Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga dĂ€r personer mellan 16–30 fĂ„r möjlighet att engagera sig lokalt för global rĂ€ttvisa. AgeravolontĂ€rerna blir del av ett nationellt nĂ€tverk som ses för regelbundna fortbildningar, men erbjuds samtidigt att engagera sig lokalt samt inom tematiska fokusgrupper. För att bli AgeravolontĂ€r gĂ„r man en digital grundkurs pĂ„ kvĂ€llstid. Efter kursen bestĂ€mmer man om man ska fortsĂ€tta som AgeravolontĂ€r eller inte. LĂ€s mer hĂ€r.

Aktivism

Aktivism Àr individers och gruppers praktiska och medvetna aktiviteter för att pÄverka, eller göra motstÄnd mot, förÀndring i samhÀllet.

AuroramÄlet

Svenska Kyrkans Unga har valt att stÀlla sig bakom AuroramÄlet. Aurora Àr en ungdomsledd grupp som nu stÀmmer svenska staten i allmÀn domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris. LÀs mer pÄ deras hemsida.

Biologisk mÄngfald

Biologisk mÄngfald innebÀr att vi har ett landskap med mÄnga olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation inom arter. Det handlar om vilda vÀxter, djur och svampar och deras livsmiljöer, men ocksÄ om odlade vÀxter och jordbrukets husdjur. Det Àr viktigt att bevara den biologiska mÄngfalden dÀrför att:

  • Alla arter har ett egenvĂ€rde och dĂ€rför en rĂ€tt att finnas till.
  • MĂ„nga arter har stor betydelse för mĂ€nniskan, till exempel genom nyttor som pollinering av grödor och att de hĂ„ller efter skadeinsekter. Dessa nyttor kallas ekosystemtjĂ€nster och Ă€r en förutsĂ€ttning för att vi ska kunna producera mat.
  • MĂ€nniskor uppskattar och mĂ„r bra i ett artrikt och varierat landskap.
  • Biologisk mĂ„ngfald Ă€r en försĂ€kring inför framtida behov. Det Ă€r fortfarande mycket vi inte vet om vilken roll olika arter spelar i ekosystemen.

Civil olydnad

Civil olydnad Àr en metod för samhÀllsförÀndring. Det Àr en form av aktivism som gÄr ut pÄ att öppet och utan vÄld bryta mot en lag eller vÀgra att följa vissa myndighetsbeslut samt att vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen.

COP

COP stĂ„r för conference of the parties, ungefĂ€r “konferens mellan parterna” och Ă€r den förkortning som i vardagligt uttryck anvĂ€nds för att benĂ€mna FN:s Ă„rliga klimatkonferens. “Parterna” syftar pĂ„ medlemmarna i FN:s klimatkonvention UNFCCC. Konferensen arrangeras av FN, som samlat nĂ€stan alla lĂ€nder pĂ„ jorden för globala klimatmöten sedan 1995. Siffran efter COP anger vilket möte i ordningen som Ă€ger rum.

Donut economy

Donut- eller Doughnut-ekonomin Àr en ekonomisk modell som anvÀnds för att mÀta ekonomins prestanda i förhÄllande till hur mÀnniskors behov tillgodoses utan att överskrida jordens ekologiska grÀnser.

Ekocid

PÄ Svenska Kyrkans Ungas riksÄrsmöte 2021 fattades ett beslut om att Svenska Kyrkans Unga ska verka för att ekocid ska klassas som ett internationellt brott och arbeta för att Svenska kyrkan gör detsamma.

Ekocid innebÀr medveten, storskalig miljöförstörelse som leder till skador pÄ ekosystem och/eller livsmiljöer. Olof Palme, dÄvarande statsminister i Sverige, myntade uttrycket Ekocid under invigningen av miljökonferensen i Stockholm 1972. Just nu finns det mÄnga organisationer som aktivt jobbar för att ekocid ska klassas som ett internationellt brott enligt Romstadgan.

Inför klimattoppmötet COP26 i Glasgow 2021 fattade alla Svenska kyrkans biskopar beslutet att stÀlla sig bakom en internationell ekocidlagstiftning. Detta beslut togs en kort tid efter det att Svenska Kyrkans Unga stÀllde sig bakom detsamma.

Svenska Kyrkans Unga var en aktiv del i lanseringen av det interreligiösa initiativet Faith for Ecocide Law, som bland annat uppmÀrksammades i det interreligiösa uttalandet inför miljömötet Stockholm+50 i juni 2022.

“Have we abandoned our responsibilities and left our children and grandchildren to foot the bill? How can we create a fair transition? What dare we hope for?” – Antje JackelĂ©n (Ă€rkebiskop Svenska kyrkan 2014–2022)

LĂ€s mer om End Ecocide Sverige, Stop Ecocide och Faith for Ecocide Law.

Ekologiskt fotavtryck

Det ekologiska fotavtrycket Àr ett mÄtt pÄ mÀngden resurser som en mÀnniska förbrukar. Det Àr uttryck för den area som behövs för att försörja en mÀnniska eller ett land. Uttrycket beskriver hur stor ekologisk yta som krÀvs för att producera och ta hand om avfallet. Testa ditt fotavtryck hÀr.

Ekologisk mat

Ekologisk mat eller ekomat Àr mat gjord pÄ rÄvaror som rÀknas som ekologiska, det vill sÀga att de kommer frÄn odlingar som Àr certifierade för vissa regler. Lagstiftningen för ekologiska livsmedel reglerar sjÀlva produktionen och vilka Àmnen som anvÀnds. DÀremot Àr ekologisk produktion ingen garanti för att maten Àr helt giftfri, eftersom livsmedlen kan pÄverkas oavsiktligt, exempelvis genom föroreningar frÄn den omgivande miljön som producenten inte sjÀlv kan rÄda över.

Ekosystem

Ett ekosystem Àr ett avgrÀnsat omrÄde i naturen som vi valt att betrakta som ett system, det vill sÀga en helhet, för att lÀttare kunna studera det. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende pÄ vad man vÀljer att studera, till exempel ekosystemet i havet eller i en liten damm.

Ekoteologi

Söker svar inom religionen för hur vi bör se pÄ och förhÄlla oss till naturen.

Fairtrade

Fairtrade Àr en internationell certifiering av rÄvaror som odlas i lÀnder med utbredd fattigdom. Certifieringen innebÀr att varan Àr producerad med hÀnsyn till högt stÀllda sociala, ekonomiska och miljömÀssiga krav. Svenska Kyrkans Unga Àr medlemsorganisation i Fairtrade Sverige. LÀs mer om Fairtrade hÀr.

FN

FN Àr en förkortning och stÄr för Förenta nationerna. FN bildades Är 1945, efter andra vÀrldskriget slut och skulle underlÀtta internationella samarbeten. FN Àr ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och överenskommelser i frÄgor som Àr viktiga för hela mÀnskligheten. FN har 193 medlemsstater. Samarbetet bygger pÄ frivillighet och ska inte inkrÀkta pÄ staters rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. Dock har alla medlemmar en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrÀttens principer.

FN:s Barnkonvention

Barn har – precis som vuxna – mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, och behöver sĂ€rskilt stöd och skydd. Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rĂ€ttigheter antogs 1989, efter mer Ă€n femtio Ă„rs arbete. Sverige skrev pĂ„ barnkonventionen 1990. FrĂ„n januari 2020 blev barnkonventionen en del av Sveriges lag. LĂ€s mer hĂ€r.

FN:s Generalförsamling

Är det beslutande organet i FN dĂ€r representanter frĂ„n medlemsstaterna fattar beslut.

FolkrÀtt

FolkrÀtt Àr en del av internationell rÀtt. Internationell rÀtt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrÀtten Àr till för att skydda folket inom lÀnderna. FolkrÀtten bestÄr av tvÄ delar: den internationella humanitÀra rÀtten (ofta kallad krigets lagar) och mÀnskliga rÀttigheter.

Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty

Flera av vÀrldens största stÀder har stÀllt sig bakom initiativet om ett avtal för fossil nedrustning. Genom kampanjen Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty vill man fÄ ett slut pÄ produktionen av fossila brÀnslen och en rÀttvis utfasning. Kampanjen Àr en vÀrldsomspÀnnande rörelse dÀr stÀder, kommuner, organisationer och stater uppmanas att stÀlla sig bakom ett bindande avtal för fossil nedrustning. Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse stÀllde sig bakom kraven pÄ ett avtal för fossil nedrustning 2022. LÀs mer hÀr.

Globala arbetsgruppen

Globala arbetsgruppen Àr en grupp inom Svenska Kyrkans Unga som har fÄtt i uppdrag av förbundsstyrelsen att jobba extra med globala frÄgor. Solidaritet, rÀttvisa och klimat Àr viktiga frÄgor och globala arbetsgruppen fungerar som ett nÀtverk för dessa frÄgor inom Svenska Kyrkans Unga.

Globala mÄlen

Globala mÄlen Àr de 17 mÄl som FN:s medlemslÀnder har kommit överens om att man ska nÄ fram till Är 2030 genom Agenda 2030. Globala mÄlen Àr den mest ambitiösa agendan för hÄllbar utveckling som vÀrldens lÀnder nÄgonsin antagit och finns till för att uppnÄ fyra fantastiska saker till Är 2030:

  • Att avskaffa extrem fattigdom.
  • Att minska ojĂ€mlikheter och orĂ€ttvisor i vĂ€rlden.
  • Att frĂ€mja fred och rĂ€ttvisa.
  • Att lösa klimatkrisen.

LÀs mer hÀr.

Globalisering

Globalisering Àr en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebÀr att vÀrldens lÀnder knyts nÀrmare varandra.

HÄllbar utveckling

HÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov. En hÄllbar utveckling bygger pÄ tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin.

IckevÄld

IckevÄld Àr en politisk metod och ett principiellt synsÀtt pÄ hur handlande bör gÄ till. Icke-vÄld Àr oftast mer Àn bara avstÄndstagande frÄn vÄld. DÄ handlar det om aktiva metoder för att i direkta situationer motverka vÄld men ocksÄ tankar kring hur man skapar en vÀrld fri frÄn vÄld. Organisationer som arbetar med civil olydnad anvÀnder sig ofta av ickevÄldsmetoder.

IPCC-rapport

The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), Àr en panel tillsatt av Förenta nationerna (FN) för att undersöka hur mÀnniskorna pÄverkar jordens klimat genom utslÀpp av vÀxthusgaser. Panelen sammanstÀller regelbundet forskningsrapporter om den globala uppvÀrmningen och dess konsekvenser. Dessa rapporter kallas IPCC-rapporter.

Klimat

Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhÄllandena i atmosfÀren, temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfÀriska partiklar och flera olika meteorologiska element pÄ en given ort eller region över lÀngre tidsperioder.

KlimatförÀndringarna

Klimatet pĂ„ jorden har alltid varierat. Men den globala uppvĂ€rmningen som pĂ„gĂ„r nu sker mycket snabbt. Det gör att ekosystemen inte hinner anpassa sig i takt med klimatförĂ€ndringarna. Det innebĂ€r att det finns en risk att vi fĂ„r en betydande förlust av biologisk mĂ„ngfald, det vill sĂ€ga att djur och vĂ€xter dör ut, vilket medför mindre tĂ„liga och produktiva ekosystem.

Klimatkonsekvensanalys

Svenska Kyrkans Ungas riksÄrsmöte 2020 beslutade om att vi ska verka för att Svenska kyrkan inför en klimatkonsekvensanalys. Detta skulle innebÀra att alla beslut som fattas av Svenska kyrkan ska analyseras utifrÄn vilka konsekvenser de har för klimatet.

Klimatkonvention

Klimatkonventionen Àr ett avtal mellan vÀrldens lÀnder om ÄtgÀrder som ska tas för att hindra den negativa utvecklingen av klimatet.

KlimatrÀttvisa

KlimatrÀttvisa Àr inom den globala miljörörelsen den etiska aspekten av klimatförÀndringarna. De som har bidragit minst till klimatförÀndringarna drabbas mest av dem. DÀrför bör de som har bidragit mest till klimatförÀndringarna bidra mest till omstÀllningen och anpassningen till ett varmare klimat och dess följder.

Konvention

En formell överenskommelse mellan stater.

KĂ€llsortering

KÀllsortering Àr nÀr man sorterar avfall vid den plats dÀr avfallet uppstÄr. Till exempel sorterar man sina hushÄllssopor hemma och lÀgger dem i olika sopkÀrl beroende av vilket material de bestÄr av eller sÄ Äker man till en sopstation och sorterar dem dÀr. Sopor kan sorteras i sÀrskilda kÀrl för bland annat matavfall, tidningar, papp, glas, metall och plast. PÄ sÄ vis kan en hel del av soporna Ätervinnas eller anvÀndas för att skapa biogas eller fjÀrrvÀrme. Produkter som kan vara farliga för miljön, som t.ex. batterier ska sorteras och hanteras pÄ ett sÀrskilt sÀtt.

MiljömÀrkningar

MiljömÀrkningar Àr mÀrkningar av varor och tjÀnster som Àr mer skonsamma för miljön Àn andra produkter av samma sort. NÄgra exempel pÄ miljömÀrkningar Àr:

  • KRAV (Mat, fisk)
  • MSC-mĂ€rkning (Fisk)
  • Bra miljöval (Elektronik, klĂ€der, mat, rengöring, smink)
  • SvanenmĂ€rkning (Rengöring)
  • EU Ecolabel (Mat, rengöring)
  • Europalövet (Mat)

MÀnskliga rÀttigheter

Efter andra vÀrldskriget började mÄnga lÀnder samarbeta i Förenta nationerna, FN. De skapade FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna dÀr de tillsammans skrev ner vilka rÀttigheter som Àr viktiga. Det hÀr Àr vad den allmÀnna förklaringen bland annat handlar om.

  • Alla mĂ€nniskor Ă€r lika mycket vĂ€rda.
  • MĂ€nskliga rĂ€ttigheter gĂ€ller lika för alla mĂ€nniskor.
  • Alla mĂ€nniskor har rĂ€tt att leva och att vara medborgare i ett land.
  • LĂ€nderna ska skydda mĂ€nniskor sĂ„ att de kan kĂ€nna sig sĂ€kra.
  • LĂ€ndernas lagar och domstolar ska behandla alla mĂ€nniskor lika.
  • MĂ€nniskor ska kunna resa i sina lĂ€nder och till andra lĂ€nder.
  • LĂ€nderna ska ta emot flyktingar som saknar skydd i sina egna lĂ€nder.
  • MĂ€nniskor ska sjĂ€lva fĂ„ bestĂ€mma över sina liv. De ska fĂ„ gifta sig, tycka vad de vill och tro pĂ„ vilken gud de vill eller inte tro pĂ„ nĂ„gon gud alls.
  • LĂ€nderna ska kĂ€mpa mot fattigdom och se till att mĂ€nniskor har arbete och bostad, fĂ„r Ă€ta sig mĂ€tta och lĂ€r sig att lĂ€sa och skriva.

Naturens rÀttigheter

Naturens rÀttigheter handlar om att balansera mÀnskliga behov med behoven för andra arter och för livet som helhet. Begreppet vilar pÄ förstÄelsen att livet pÄ Jorden hÀnger samman i ömsesidiga beroenden.

PlanetÀra grÀnser

Begreppet “planetĂ€ra grĂ€nser” pekar ut miljöprocesser som skapar stabilitet för livet pĂ„ jorden. Alla dessa processer pĂ„verkas av mĂ€nniskans aktiviteter. För var och en av miljöprocesserna försöker forskare definiera sĂ€kra grĂ€nsvĂ€rden, utifrĂ„n dagens vetenskapliga underlag. Det gĂ€ller nio miljöproblem, bland annat klimatförĂ€ndringar, havsförsurning, förtunning av ozonskiktet, luftföroreningar och hotet mot biologisk mĂ„ngfald.

Resolution 2250

Resolution 2250 Àr en tematisk FN-agenda som lyfter unga, fred och sÀkerhet. Syftet med unga, fred och sÀkerhetsagendan Àr att bereda plats för unga i fredsbyggande och konflikthantering och att motverka begrÀnsning av deras inflytande och rÀttigheter genom normer och maktstrukturer kopplade till Älder. Resolutionen ger riktlinjer som stater och civilsamhÀllet kan arbeta fram policys och program utifrÄn.

RĂ€ttigheter

RÀttigheterna gÀller för varje mÀnniska. Det Àr staten som ska skydda mÀnniskor och se till att de fÄr sina rÀttigheter. Regeringen har det största ansvaret. Men myndigheter, kommuner och landsting har ocksÄ ansvar. Det finns olika sorters rÀttigheter. Alla rÀttigheter Àr lika viktiga men vissa gÄr aldrig att bortse ifrÄn. En grupp rÀttigheter kallas för medborgerliga och politiska rÀttigheter. MÀnniskor ska ha rÀtt att sÀga vad de tycker, tro pÄ vilken gud de vill eller inte tro pÄ nÄgon gud alls och kunna vÀlja att vara med i föreningar. Andra rÀttigheter kallas för ekonomiska, sociala och kulturella rÀttigheter. MÀnniskor ska ha rÀtt till ett arbete och att Àta sig mÀtta. MÀnniskor som inte kan arbeta ska fÄ hjÀlp av samhÀllet. Alla ska fÄ sjukvÄrd och lÀra sig att lÀsa och skriva.

RÀttvisemÀrkningar

Att vÀlja varor med rÀttvisemÀrkningar Àr att göra ett medvetet val. NÀr du köper en produkt som Àr certifierad av en rÀttvisemÀrkning vÀljer du att stödja kampen för bÀttre sociala och ekonomiska villkor för producenterna och odlarna samtidigt som du vÀrnar om miljön.

NÄgra exempel pÄ rÀttvisemÀrkningar Àr:

  • Fairtrade
  • Rainforest alliance

SIDA

SIDA Ă€r svenska statens bistĂ„ndsmyndighet, som samarbetar med organisationer och företag. Alla vi som bor och verkar i Sverige bidrar till det statliga bistĂ„ndet. BistĂ„ndet kan vara lĂ„ngsiktigt eller akut och resultatet av det kan vara bĂ„de direkt och indirekt. Allt bistĂ„nd som genomförs av Sida följs upp noggrant – och mĂ„let Ă€r en mer hĂ„llbar framtid.

Socialt hÄllbar utveckling

Socialt hÄllbar utveckling handlar om att bygga ett samhÀlle dÀr mÀnniskors grundlÀggande behov tillgodoses, nÀr det gÀller till exempel hÀlsa, trygghet och demokrati.

Medlemssidorna

VÄrt digitala medlemssystem

HÀr har alla medlemmar en egen sida dÀr de kan hÄlla kontakten med andra medlemmar, anmÀla sig till arrangemang, med mera. PÄ Medlemssidorna kan lokalavdelningen presentera sig och sina aktiviteter, varje distrikt har en egen sida och förbundet ocksÄ.

Kom igÄng

Bli medlem i Svenska Kyrkans Unga

Svenska Kyrkans Unga Àr en öppen gemenskap av unga mÀnniskor som vill upptÀcka och dela kristen tro.