SKU Skara stifts insamlingsmål 2021-2025

Hit till Johannesburg i Sydafrika, på världens mest mineralrika kontinent,
lockas världens största gruvbolag. Det är företag som är snabbetablerade,
snabba på att utvinna och som ofta försvinner från området lika hastigt som
de kom. Kvar lämnas e tt lokalsamhälle med förorenat grundvatten,
radioaktiva sandområden och en befolkning med andningsbesvär.
– De kilometerlånga sanddynerna som är så karaktäristiska för gruvområdet
kring Johannesburg lurar ögat. De är i själva verket extremt giftiga, säger
David van Wyk på Svenska kyrkans partnerorganisation Bench Marks
Foundation. Sanddynerna är en restprodukt av gruvutvinningen. Sten som bryts i
gruvorna krossas och blandas med vatten och kemikalier. Det är så man
utvinner dyrbara metaller och mineraler.
Problemet är att blandningen dumpas och lämnas vind för våg, inte långt
bort från bostadsområden. Kåkstäderna utanför Soweto i Johannesburg är särskilt
drabbade.
– Sanden är radioaktiv, den innehåller höga halter av uran, bly och arsenik.
När den torkat blåserrester av tungmetaller in över kåkstäderna med
sanden. I Soweto har vi till följd av detta stora problem med cancer,
hudsjukdomar och andningsbesvär, säger David van Wyk. Och värst är det
för de allra fattigaste.
Lika oroväckande är frågan om vatten. Den omfattande gruvutvinningen har
gått så långt att Johannesburg, Sydafrikas största stad, helt saknar rent
dricksvatten. Vattnet i kranarna är importerat från grannlandet Lesotho.

Olebogeng, changemaker i Sydafrika
Gruvindustrin i Sydafrika tömmer landet på naturresurser och lämnar efter sig
radioaktivt vatten och en befolkning med andningsbesvär. Olebogeng utbildar unga
för att utkräva ansvar och tillsammans förändra gruvindustrin i grunden.

Hej, jag heter Olebogeng
Jag växte upp i det lilla samhället Chaneng som ligger i nordvästra Sydafrika. När jag
var liten gick Sydafrika från apartheidsystemet till en demokrati med Nelson Mandela
som president. Det innebar att min uppväxt var mycket bättre än mina föräldrars, och
hela familjen hade stora förhoppningar inför framtiden.

GRUVBOLAGEN HAR FÖRSTÖRT DELAR AV MIN HEMSTAD
Jag var duktig i skolan och fick ett stipendium för att kunna studera på universitetet i
en större stad. När jag kom hem till Chaneng hade ett gruvbolag etablerat sig nära
mitt barndomshem och ställen där jag hade lekt som liten var förstörda.
Det gick inte längre att odla eftersom marken blivit förorenad, husen sprack av
sprängningarna under marken och många blev sjuka på grund av utsläppen och
dammet. Jag bestämde mig då för att använda min utbildning för att kämpa för alla
som drabbats av gruvbolagens tomma löften om välstånd och rikedom.

VI SOM PROTESTERAR BLIR HOTADE OCH ARRESTERADE
Idag arbetar jag som koordinator för andra frivilliga i Bench Marks Foundation. Med
stöd från Svenska kyrkans internationella arbete undervisar jag de andra frivilliga i
bland annat skrivande, sociala medier och grafisk utformning.
Både jag och mina vänner utsätts dock regelbundet för hot, våld, godtyckliga
arresteringar och trakasserier av lokal polis och gruvornas privata säkerhetsstyrkor.
Den elit som äger gruvorna och marken mutar ofta lågavlönade tjänstemän och
poliser för att tysta oss som protesterar. Trots detta fortsätter jag att dokumentera
övergrepp och lagbrott.

TVÅ HÄNDER ÄR BÄTTRE ÄN EN
På mitt språk Setswana finns ett ordspråk som lyder ”Kgetsi ya tsie e kgonwa ka go
tswaraganelwa”. Det betyder ”Två händer är bättre än en”. Enligt mig betyder det att
det är bättre att vi samarbetar när vi vill förändra något. Det går inte att kämpa för
mänskliga rättigheter ensam, menar jag. Vi måste göra det tillsammans!

Nedanför ett slaggberg i utkanten av Johannesburg rinner blåfärgat vatten helt
öppet i ett dike. De gula kakorna är uran, de vita svavel, det bruna koppar, och det
blåfärgade vattnet indikerar bly. Andra gifter man hittar här är arsenik och cyanid.
Här mäter en av projektets ”community monitors” ph-värdet i vattnet.

Foto: Ewa Almqvist/Ikon

Vikten av att civilsamhället sätter press på utvinningsindustrin och belyser
dess konsekvenser för människor och miljö har åter visat sig med
skrämmande tydlighet. När gruvindustrins största årliga konferens, Investing
in African Mining Indaba, invigdes idag, inleddes också civilsamhällets
parallellkonferens, Alternative Mining Indaba. Företag och stater måste
hållas ansvariga för de missförhållanden och övergrepp som sker i
utvinningens namn.
Den afrikanska kontinenten är rik på mineraler och olja, men dessa rikedomar
gagnar framförallt företagen som utvinner och ett fåtal andra.
Utvinningsindustrin bidrar inte till välfärd eller att människor uppnår en
skälig levnadsstandard utan har snarare bidragit till miljöförstöring, konflikter
och att mänskliga rättigheter kränks.

FÖRÄNDRING PÅ LOKAL OCH GLOBAL NIVÅ
Alternative Mining Indaba (AMI) bidrar till att de som berörs av
utvinningsindustrin får sin röst hörd och att deras krav till företagen och
stater tas på allvar. Årets upplaga av AMI samlar nära 400 delegater under
tre dagar från framförallt södra Afrika men också från andra delar av Afrika,
Europa, Asien och Latinamerika. Företagen är globala och förändringsarbetet
måste också ske från lokal till global nivå.
Svenska kyrkans partner Economic Justice Network och Bench Marks
Foundation står bakom AMI och samlar religiösa ledare, lokalbefolkning och
civilsamhällesorganisationer i tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenhet
och gemensamt utkräva ansvar.