Vad betyder barnkonsekvensanalys, BKA?
I portalparagrafen till Kyrkoordningen, som styr arbetet i Svenska kyrkan, står det att barn har en särställning i Svenska kyrkan och därför särskilt ska uppmärksammas i kyrkans verksamhet.
Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, har beslutat att från den 1 januari 2013 ska göras en barnkonsekvensanalys innan alla beslut som fattas i Svenska kyrkan. Det är i praktiken, ett sätt att leva efter barnkonventionen.
Barnkonsekvensanalys inför ett större beslut
När ett kyrkoråd ska ta stora beslut behöver de först göra ett grundligt förarbete. Till exempel; beslut gällande budget, anställningar, ombyggnad eller försäljning av lokaler och ny församlingsinstruktion. En församlingspedagog eller annan anställd kan få i uppdrag att ta reda på fakta om hur församlingen och barn upp till 18 år kan påverkas av förslaget.
När en församlingsinstruktion görs, innehåller den en omvärldsanalys av församlingen, vilka som bor där och hur de har det. Om den också innehåller fakta om barn och unga, kan den användas i framtida barnkonsekvensanalyser.
När en barnkonsekvensanalys görs, ska barn och unga själva få tycka till om förslaget. Det görs på olika sätt, till exempel att besöka barn- och ungdomsgrupper i församlingen, Svenska Kyrkans Ungas lokalavdelnings styrelse och medlemsmöten, kalla barn och unga i församlingen till ett särskilt möte eller samla ett råd av barn och unga i församlingen som möts flera gånger per år.
När kyrkorådet har tagit del av och diskuterat resultatet, kan de ändå ta ett beslut som går emot barn och ungas intressen. Då måste det framgå i beslutet hur de resonerar och varför de valde att göra så. Kyrkorådet kan även bestämma att göra en ”kompensatorisk åtgärd”, alltså sådant som på något sätt kan göra konsekvenserna av beslutet mindre dåliga för barn och unga.
Barnkonsekvensanalys i daglig verksamhet
Genom att medvetet ta med och lyssna på barn upp till 18 år i samtal, utvärderingar och planering där de befinner sig sker en daglig barnkonsekvensanalys. Det kan vara i barnkören, ungdomsgruppen, konfirmandverksamheten, gudstjänsten och förskolan. Där är Svenska Kyrkans Unga en pedagogisk metod till delaktighet som ger barn och unga en helt egen kanal för påverkan i församling, stift och nationellt.
På Svenska kyrkans hemsida finns många olika tips om BKA att hämta inspiration av.o
Läs mer här om bkans olika steg
Vad skulle Jesus ha gjort?
Jesus var väldigt bra på att lyssna på dem som ingen annan ville lyssna på i hans samhälle, till exempel kvinnor, barn, sjuka eller människor med annan bakgrund eller religion.
När lärjungarna frågade vem som var störst i Guds rike ställde Jesus fram ett barn och sa att vi först måste bli som ett barn för att alls komma in i Guds rike. (Matteusevangeliet kapitel 18, vers 1-5)
Och när Jesus själv var barn och kom till Jerusalems tempel satt de vuxna ned med honom och lyssnade på vad han hade att säga. (Lukasevangeliet kapitel 2, vers 41-52)
Så vill nog Jesus att vi också ska göra, barn och vuxna tillsammans, i Svenska kyrkan idag.
Barnrättspionjären Janusz Korczak
Rädda Barnen, som bildades efter första världskriget, var de som på 1930-talet tog initiativet att ta fram en deklaration om barnets rättigheter. Den pedagogiske läkaren Janusz Korczak var en viktig bidragsgivare och en klok vuxen som utvecklade metoder för att låta barn få bestämma.
Frågor?
Kontakta uppsalademokrati@svenskakyrkansunga.se
eller ring distriktsordförande Joel Daniels 018-68 07 53